Dilemmat i I2-skogen

Den mycket långsiktiga planeringen av en ny sträckning av tåglinjen mellan Karlstad och Göteborg har stött på motstånd. Den så kallade Vålbergsrakan skulle komma att gå genom ett populärt rekreations- och strövområden. I2-skogen, som området kallas som en reminiscens av en tid då Värmland hade regementen, används av många karlstadsbor som vill få möjlighet att uppleva naturen.
Vad är då Vålbergsrakan? Den innebär att tågtrafiken till Göteborg inte ska behöva ta en sväng upp till Kil. Istället ska man kunna köra en rakare väg genom Vålberg. På så sätt skulle man kunna korta restiden och göra tåget till ett mer attraktivt resealternativ.
Idén med Vålbergsrakan är mycket bra. För både Karlstad och hela Värmland är det viktigt att vi har så bra förbindelser med storstäderna Stockholm, Oslo och Göteborg som möjligt. Vi behöver en länsflygplats och vi behöver snabba tågförbindelser. Om flygets negativa spiral fortsätter blir det än viktigare med snabba och täta tågförbindelser.
Konflikten med naturvårdsintressena som nu har blossat upp är på ett vis ”klassisk”. Varje planering av nya aktiviteter och byggnationer leder alltid till intressemotsättningar. Hur bygger man ett nytt hus utan att antingen riva gammal bebyggelse eller inkräkta på tidigare ”orörd” mark? Stadsplanering innebär alltid att man tvingas väga olika intressen mot varandra.
I det här fallet finns det inte många alternativ. Antingen bygger man järnvägen genom skogen, eller också tvingas man avstå från de förbättrade tågförbindelserna.
För många värmlänningar utanför Karlstad uppfattas säkert diskussionen om Vålbergsrakan som en lyxdiskussion som bara berör karlstadsborna. En miljardinvestering för att ”de där nere i Karlstad” ska få åka snabbare.
Men det är helt fel. Det är absolut inte för karlstadsborna, som järnvägsförbindelserna mellan Värmland och storstäderna måste förbättras. Goda kommunikationer är en livsnödvändighet för hela länet. Värmlands (men inte Karlstads) befolkning minskar varje år, och varje förslag som syftar till att öka Värmlands attraktionskraft måste övervägas på ett positivt sätt.
Värmland behöver fler invånare, och dessa behöver jobb. Utan arbetstillfällen kommer befolkningsminskningen att fortsätta.
Dessa jobb måste komma inom det privata näringslivet. Det är på det viset skatteintäkterna ökar, vilket i sin tur ger möjlighet till nya jobb inom den kommunala sektorn också.
Men för att kunna få nya företag till Värmland är det absolut nödvändigt med goda kommunikationer. Ingen etablerar sig i Karlstad och i Värmland bara för att det finns stora strövytor. Förvisso är även rekreationsområden viktiga för människorna, det får man inte glömma bort. Men det riskerar att bli förfärligt ensamt i skogen, om det inte finns människor, arbetstillfällen och goda kommunikationer.
Det kommer med största sannolikhet att dröja mycket länge innan Vålbergsrakan blir verklighet. Men redan nu måste politiker och stadsplanerare ha modet att försvara idén, så att den i sinom tid kan förverkligas. Det kommer att blåsa, men för Värmlands framtid är det nödvändigt att stå upp för de ”hårda” kommunikationsfrågorna.