Kristendom och kultur

Är kristendomen den religion och kulturriktning som utövat det i särklass största inflytandet på Sverige? Ja, skulle de flesta svara. Men inte Skolverket, som kommit med det ena förslaget stolligare än det andra när man ska utarbeta nya kursplaner. Först blev det debatt kring Skolverkets förslag till ny kursplan för historieämnet. Fokus ska enligt Skolverket ligga på de senaste 300 åren. Antiken och medeltiden har tydligen haft en underordnad roll för Sveriges och Europas utveckling.
Och inte blev det bättre, när man fick veta hur den statliga myndigheten ser på kristendomen. I kursplanen för religionskunskap har kristendomen sjunkit ned till att bli en religion bland andra, och eleverna ska inte längre få lära sig vilken enorm betydelse det kristna idéarvet har och har haft på det svenska samhället.
Följande formulering har slopats i förslaget till ny kursplan för religionskunskap:
”En förståelse av det svenska samhället och dess värderingar fördjupas genom kunskaper om de kristna traditioner som dominerat i Sverige. Sådan kunskap ger också möjlighet till förståelse av västerländsk konst, musik och litteratur.”
Även dessa kloka och sanna ord har fått stryka på foten:
”Västerländsk kultur och samhällsutveckling har under lång tid påverkats och påverkas av kristendomen och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner. En viktig grund för denna förståelse är kunskaper om Bibeln och kyrkoåret. Psalmer, sånger, etiska principer och sedvänjor ger uttryck för kristen tro i olika tider.”
Ovanstående konstateranden är sanna, och borde inte ens behöva vara föremål för debatt. Det handlar inte om vilken religion man själv har, utan det handlar blott och bart om en insikt om vilken religiös uppfattning som faktiskt har format vårt Sverige.
Konfucius och Buddha var säkert trevliga herrar, men deras inflytande över den svenska historien och samhällsutvecklingen har varit obefintlig. Inte heller är det Muhammeds syn på barnäktenskap som genomsyrat det svenska samhället. Det är därför vi i Sverige, till skillnad från Saudiarabien, inte tillåter vuxna män att gifta sig med barn.
Frågan om att förminska kristendomen inom religionskunskapen debatterades nyligen i radio. I debatten deltog utbildningsminister Jan Björklund (fp) och den svenske kommunistledaren Lars Ohly (han som grät när Berlinmuren föll.) Lars Ohly hävdade på fullt allvar att svenska skolbarn ska lära sig precis lika mycket om hinduism och buddhism som om kristendom. Jan Björklund stod för den kloka linjen. Han ansåg att eleverna ska få lära sig om alla religioner, men att kristendomen bör ha en särställning eftersom den har större relevans för Sverige och det svenska folket.
Jag har fullt förtroende för att Jan Björklund kommer att stoppa stolligheterna från Skolverket. Men tänk vilken katastrof, om de rödgröna vinner valet. Då skulle Lars Ohly kunna bli utbildningsminister!
Se där – ännu ett skäl till att arbeta för att Alliansregeringen får förnyat förtroende i valet i september.